grundskolan är snart slut
ja, rubriken säger allt. grundskolan har varit min bästa och sämsta tid. har ju helt enkelt gått i grundskolan nästan hela livet. blod, svett och tårar. glädje och skratt. allt sammanfattat i ett ord. grundskolan. är rädd att lämna ifrån mig denna trygghet. viksjöskolan, finns ingen tryggare plats på jorden. möjligen hemmet. är så förbannat rädd att börja nytt liv, ny skola, ny miljö. nytt allt. jag vill inte. jag skulle bara vilja stoppa tiden nu. fast helst av allt spola tillbaka en bit. till vet bara mitt innersta jag. jag vill inte, jag vågar inte. mardrömmar, ja usch, förfärliga mardrömmar som egentligen är lyckliga. det låter konstigt med det går ihop. det gör det, det gör det. livet kommer ta slut en dag. jag är rädd att den dagen är nära. inte bokstavligt talat, nej. men min trygghet, allt runt omkring mig kommer försvinna snart. jag vill inte.
usch, jag tkr samma sak. har både varit bästa och sämsta tiden i mitt liv. och även fast man kanske är liite trött på dt just nu och vill göra nåt annat så är man rädd att lämna dt som är nu och börja om helt på nytt. kan ju både vara positivt och negativt eftersom alla i ens nya skola inte vet hurdan man var innan, men tänk om dt inte finns nån som en själv som man kan vara med?
men jag tror, och hoppas, att dt kmr gå bra, för alla oss, och att vi kmr hitta nya vänner vi våra nya klasser!
