jag vet inte om ni kommer läsa den här bloggen, eller om någon ens gör det. men behöver bara skriva av mig lite. förmedla mina tankar till något. allt känns piss, och ännu mer piss nu när min ipod är sönder. det är jobbigt att gå till skolan för jag mår inte bra där. känner mig inte trygg, ingen jag kan lita på. jag är alltid orolig att lämnas ensam. även när jag är med er så känner jag att jag är utanför. ni ser mig, ni pratar med mig. men ni snackar mer om er och era saker ni ska göra och era intressen. hur roligt är det för mig när ni pratar om vad ni ska hitta på för roligt just den dagen och jag ska inte vara med. och när jag knappt får lunch när ni bara ska gå hem varje lunchrast även fast maten oftast är helt okej. jag hoppas ni förstår mig...